美丽不能留白,美好的时光应该珍惜!
12-2-2007 02:35 PM 小恭族
瑞典语 形容词基础

语法
形容词,跟名词一样,有不同的形式。形容词形式很依靠它形容的名词的形式。这门课只拿“桌子大”、“椅子漂亮”这类句子来管。
瑞典语句子必须有一个动词。中文的句子不必须。瑞典人为了说“椅子红”介绍“ är ” 这个动词。结果就是“ Stolen är röd. ”。但是形容词“ röd ”在“桌子红”这个句子形容词变成另一个形式:“ Bordet är rött. ”。形容词的形式依靠它形容的名词。如果名词是 n 词就用“ röd ,如果是 t 词就用 ” rött “。还有一个形容词复数形式。例如: ” Borden är röda. “(桌子红)。
形容词也是为了比较用的。例如:
Stolen är rödare än bordet. 桌子比椅子红。
” rödare “是” röd “的比较级。比较中文的”更“这个词:
Bordet är rött. 桌子是红的。
Stolen är rödare. 椅子是更红的。

也有最高级:
Stolen är röd. 椅子是红的。
Bordet är rödare. 桌子是更红的。
Lampan är rödast. 灯是最红的。

比较级和最高级作 n 词形式为基础加上” -are “或者” -ast “这些词尾。注意例外。有的形容词的词尾的” a “字母被省略。形容词有下列的说明:
rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
lång, -"re, -"st, -t, -a 长

” lång “有特别的形式。” " “的意思是拿 (第一个)元音字母来放回成两个点儿的字母。例如:
a -> ä
å -> ä
o -> ö

有的名词也有这个现象形成复数形式。
文章
Stina har en bil. Den är röd. Stina 有汽车。它是红的。
Hon tycker att bilen är fin. 她认为汽车很好看。
Per ger Stina ett äpple. Stina äter äpplet. Per 给 Stina 一个苹果。 Stina 吃苹果。
Äpplet är rött och fint. 苹果是红好看的。
Äpplet är mycket rödare än bilen. 苹果比汽车红得多。
  
Jag är mycket lång. 我很高。
Jag har en snäll kompis. 我有一个好朋友。
Han heter Pelle. 他的名字叫 Pelle 。
Han är längre än mig. 他比我高。
Pelle har ett stort, långt bord. Pelle 有一张大的长的桌子。
Han har även fyra fina stolar. 他也有四把好看的椅子。
Stolarna är mycket mindre än bordet. 椅子比桌子小得多。
Det gör inget. De är väldigt billiga. 没关系。它们很便宜。
Men bordet är dyrt. 但是桌子贵。
Duken är också dyr. 桌布也贵。
生词
rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
lång, -"re, -"st, -t, -a 长
Stina 一种女人名字
bil, -en, -ar, -arna 汽车
fin, -are, -ast, -t, -a 好看
mycket 多
snäll, -are, -ast, -t, -a 对人好
även 也
Det gör inget. 没关系。
billig, -are, -ast, -t, -a 便宜
dyr, -are, -ast, -t, -a 贵
duk, -en, -ar, -arna 桌布

12-2-2007 04:32 PM 小恭族
瑞典语数字

语法
零到十这些数字在下面的表里: noll 零
en, ett 一
två 二,两
tre 三
fyra 四
fem 五
sex 六
sju 七
åtta 八
nio 九
tio 十
“一”有两个不同的翻译,“ en ”和“ ett ”。要是后面的名词是一个 n 词,就要用“ en ”。要是是一个 t 词就要用“ ett ”。别的词在 n 词 t 词前边都可以用。如果后面没有名词或者这数字没有参照名词就可以随便选一个。
瑞典语在可数的名词前一般不用量词。中国人说“一张桌子”,可是瑞典人只说“一桌子”。看下列的例子。
ett bord 一张桌子
en stol 一把椅子
tre katter 三个猫
två bananer 两个香蕉
fem tidningar 五个报纸
ett hus 一所房子
sju hus 七所房子

Du har två stolar. Jag har bara en. 你有两把椅子。我只有一把。
Jag såg fyra träd, men han såg bara ett. 我看见了四棵树,但他只看见了一棵。
Lisa åt sex glassar och Pelle åt fem. Lisa 吃了六根冰淇淋和 Pelle 吃了五根。

十一到十九是下列:
elva 十一
tolv 十二
tretton 十三
fjorton 十四
femton 十五
sexton 十六
sjutton 十七
arton 十八
nitton 十九

二十到九十是:
tjugo 二十
tjugoen, tjugoett 二十一
tjugotvå 二十二
tjugotre 二十三
tjugofyra 二十四
tjugofem 二十五
tjugosex 二十六
tjugosju 二十七
tjugoåtta 二十八
tjugonio 二十九
trettio 三十
trettioen, trettioett 三十一
trettiotvå 三十二
fyrtio 四十
femtio 五十
sextio 六十
sjuttio 七十
åttio 八十
nittio 九十

要是要组合两个部份,例如“四十”和“六”,就要把两个部份放在一个单词里,“ fyrtiosex ”(四十六)。
大的数字跟中文不一样。瑞典人数一个大的数字里有多少个“千”,中国人数“万”。例如中国人说 “一万”,瑞典人就说“十千”。“十万”变“百千”等。
用瑞典语的时候,不能缩短。中国人的“一百一” 的意思是“一百一十”的意思。但是瑞典人是“一百零一”的意思。为了说“一百一十”,就必须说所有包括的词。
etthundra, hundra 一百,百
etthundraett, hundraett 一百零一
etthundratvå, hundratvå 一百零二
etthundratio, hundratio 一百一十
etthundraelva 一百十一
etthundratolv 一百十二
etthundratjugo 一百二十
etthundratjugoett 一百而十一
etthundratrettio 一百三十
tvåhundra 两百
tvåhundraett 两百零一
tvåhundratvå 两百零二
tvåhundratio 两百一
tvåhundraelva 两百十一
tvåhundratjugo 两百二十
trehundra 三百
fyrahundra 四百
ettusen, tusen 一千
ettusenett, tusenett 一千零一
ettusentvå 一千零二
ettusentio 一千零一十
ettusentjugo 一千零二十
ettusenetthundra 一千一百
ettusenetthundraett 一千一百零一
ettusenetthundratio 一千一百一十
ettusenetthundraelva 一千一百一十一
ettusentvåhundra 一千二
tiotusen 一万
tiotusenett 一万零一
tiotusentio 一万零一十
tiotusenetthundra 一万零一百
elvatusen 一万一千
tolvtusen 一万二
trettontusen 一万三
etthundratusen, hundratusen 十万
etthundraentusen 十万一千
etthundratiotusen 十一万
tvåhundratusen 二十万

到了“一千千”(百万)瑞典人开始用另外个说法。数字有复数形式了。“一百万”是“一个百万”,“两百万”是“两个百万”。看下列:
en miljon 一百万
en miljon en 一百万零一
en miljon två 一百万零二
en miljon etthundra 一百万零一十
en miljon ettusen 一百万零一千
en miljon tiotusen 一百零一万
en miljon etthundratusen 一百一十万
en miljon etthundratiotusen 一百一十一万
två miljoner 两百万
två miljoner sexhundrasjuttiotretusenfyrahundratjugofem 两百六十七万三千四百二十五
tio miljoner 一千万
tjugo miljoner 两千万
hundra miljoner 一亿
en miljard 十亿
en miljard sexhundrasjuttiotre miljoner 十六亿七千三百万
två miljarder 二十亿
tio miljarder 一百亿
hundra miljarder 一千亿
en biljon 一万亿,一兆
två biljoner 两万亿,两兆
en triljon 一千万亿
två triljoner 两千万亿

文章
Pelle och Stina satt och räknade sina saker. Pelle 和 Stina 数了他们的东西。
De jämförde med varandra. 他们互相比。
Hur många pennor har du, Pelle? Pelle, 你有几枝笔?
Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝笔,可是我还有一枝。
Hittar du inte en penna? Du kan köpa en ny i affären för åtta kronor. 你找不到一枝笔吗?你可以在商店里花四块钱买一枝新的。
Kostar en penna så mycket? Jag köper en billig för fyra. 一枝笔那么贵吗?我花四块买一枝便宜的。
Jag har ungefär femtio olika suddgummin. Du har färre än trettio, va? 我有大概五十个不同的橡皮擦。你有比三十个还少,是不是?
Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二个橡皮擦。
Oj, har du så många? Det visste jag inte. 哦,你有那么多吗?我可不知道。
Men du har säkert inte lika många tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定没有我那么多口香糖。我在口袋里有三十四个。
Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我没有口香糖。但是你可能没有玩具娃娃。
Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex små bilar. 我是没有小娃娃是没有小娃娃,但是我有六辆小汽车。
生词
räkna, -de, -t, -r 数
sina 他们自己的
jämför|a, -de -t - 比
varandra 互相
hur många 多少,几
till 额外,还(有)
ny, -are, -ast, -tt, -a 新
affär, -en, -er, -erna 商店
för 为
kron|a, -n, -or, -orna 克郎
kosta, -de, -t, -r 有价钱
så 那么
mycket, mer, mest 多(不可数的东西)
ungefär 大概
suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦
få, färre, färst 少(可数的东西)
va? 是不是(在句子里最后)
oj 哦
många, fler, flest 多(可数的东西)
veta, visste, vetat, vet 知道
säkert 肯定
lika 一样,同
tuggummi, -t, -n, -na 口香糖
som 象
stycke, -t, -n, -na 个,块
fick|a, -an, -or, -orna 口袋
ing|en, -et, -a 没有的
dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃
liten, mindre, minst, litet, små 小
bil, -en, -ar, -arna 汽车

12-2-2007 04:32 PM 小恭族
瑞典语 介词

语法
用介词比较简单。瑞典语跟中文的差别就是单词的次序。中文把介词放在它的名词后边。瑞典语把介词放前边。例如:
Djuret är i buren. 动物在笼子里。
Vasen står på bordet. 花瓶在桌子上。
Mattan ligger under bordet. 地毯在桌子下面。
Peter står framför Lisa. Peter 站在 Lisa 前面。

另外复杂的特点是属于的动词。中文一直说“在”。瑞典语说东西“躺”,“站”,“坐”,“挂”,等。“花瓶在桌子上”用瑞典语语法说就是“花瓶站桌子上”。这些动词不可以随便选,有规则:
“站”的东西一般高和窄。例如: vas (花瓶), flaska (瓶子)。
“躺”的东西一般低和宽。例如: tallrik (盘子), sked (勺)。
例外就是有“腿”的东西,例如放像机等机器:
Videon står bredvid TV:n. 放像机在电视旁边。

别的词依靠情况。例如:
Knappen sitter på TV:n. 钮在电视上。
Lampan hänger i taket. 灯(挂)在顶上。

把一个东西放在一个地方也有不同的动词,可是动词跟以前说的语法的关系。看下列的表。
在 放
ligga lägga
stå ställa
sitta sätta
Lägg tallriken på bordet. 把盘子放在桌子上。
Jag ställer flaskan i kylskåpet. 我把瓶子放在冰箱里。
Han sätter en magnet på kylskåpet. 他放一个磁铁在冰箱上。

文章
Peter och Stina städar hemma. Peter 和 Stina 在家里打扫卫生。
Peter dammsuger och Stina dammar. Peter 吸尘和 Stina 擦灰尘。
Under soffan hittade Peter en gammal penna. 在沙发下面 Peter 找到了一枝旧笔。
Vad är det här för penna? ropade Peter till Stina. 这是什么笔? Peter han3给 Stina 。
Å! Den pennan tycker jag mycket om! svarade Stina och gick till Peter. 哦!那枝笔,我特别喜欢! Stina 回答 Peter 。
Var låg den? frågade hon. 笔在哪儿?她问。
Den låg under soffan sa Peter och fortsatte dammsuga. 它在沙发下面, Peter 说继续吸尘。
Stina la pennan på ett runt bord i köket. Stina 把笔放在厨房里的一张圆的桌子。
Stina dammar överallt, på bokhyllan i sovrummet, i skåpen i köket och många andra ställen. Stina 擦到处的灰尘,卧室里的书架,厨房里的柜子里和很多别的地方。
Efter städningen blev det skinande rent. 打扫卫生以后他们家成了光亮的乾净。

生词
djur, -et, -, -en 动物
bur, -en, -ar, -arna 笼子
vas, -en, -ar, -arna 花瓶
stå, stod, stått, står 站
på 上面
matt|a, -an, -or, -orna 地毯
ligga, låg, legat, ligger 躺
under 下面
framför 前面
flask|a, -an, -or, -orna 瓶子
tallrik, -en, -ar, -arna 盘子
sked, -en, -ar, -arna 勺
bredvid 旁
knapp, -en, -ar, -arna 钮
sitta, satt, suttit, sitter 坐
lamp|a, -an, -or, -orna 灯
häng|a, -de, -t, -er 挂
i 里
tak, -et, -, -en 顶
lägga, la, lagt, lägger 放躺
ställ|a, -de, -t, -er 放站
sätta, satte, satt, sätter 放坐
kylskåp, -et, -, -en 冰箱
magnet, -en, -er, -erna 磁铁
städa, -de, -t, -r 打扫卫生(动词)
hemma 在家里
dammsug|a, dammsög, -it, -er 吸尘
damma, -de, -t, -r 擦灰尘
under 下面
soff|a, -n, -or, -orna 沙发
gammal, äldre, äldst, -t, gamla 老,旧
penn|a, -an, -or, -orna 笔
vad är ... för ... 是什么
den/det här 这
den/det där 那
fortsätta, fortsatte, fortsatt, fortsätter 继续
run|d, -dare, -dast, -t, -da 圆
kök, -et, -, -en 厨房
överallt 到处
bokhyll|a, -an, -or, -orna 书架
sovrum, -met, -, -men 卧室
skåp, -et, -, -en 柜子
många 多
annan, annat, andra 别的
ställe, -t, -n, -na 地方
efter 以后
städning, -en, -ar, -arna 打扫卫生(名词)
bli, blev, blivit, blir 成
skinande 光亮的
ren, -are, -ast, -t, -a 乾净

12-2-2007 04:33 PM 小恭族
瑞典语动词基础

语法
瑞典语动词有四个形式:不定式,过去,完成式和一般时。在词典里只可以找到动词的不定式。还有现在时态。每次学一个动词必需学所有的形式。但是大多动词有一样的。过去大多放“ -de ”在不定式的后边。有的时候要放“ -te ”。为完成式要放“ -t ”或者“ -it ”。现在时态比较难,需要在“ -er, -ar, -r ”当中选择。例如:
svara, -de, -t, -r 回答
fråga, -de, -t, -r 问
köp|a, -te, -t, -er 买
sälja, sålde, sålt, säljer 卖
“ sälja ”就是一个不规则动词。最重要的两个动词是“ vara ”和“ ha ”:
vara, var, varit, är 是
ha, hade, haft, har 有

在这门课里我们只用现在时跟过去时。别的时态用助动词。拿下列的句子来比:
现在时态 过去时态 中文
Jag frågar Olle. Jag frågade Olle. 我问 Olle (了)。
Han köper bananer. Han köpte bananer. 他买(了) 香蕉。
Vi gär till skolan. Vi gick till skolan. 我们走到学校去。
Hon läser tidningen. Hon läste tidningen. 她看报纸。
Pojken spelar schack. Pojken spelade schack. 男孩打棋子。

文章
Kalle och Stina går till skolan. Kalle 跟 Stina 走到学校。
Läraren frågar: Vad gjorde ni igår? 老师问:你们昨天做什么?
De svarar: Vi spelade fotboll. 他们回答:我们踢了足球。
Vi åt glass också. 我们也吃了冰淇淋。
Var glassen god? 冰淇淋好吃吗?
Barnen svarade: Den var mycket god. 孩子回答:它很好吃。
  
Sverige är ett långt land. 瑞典是一个长的国家。
Huvudstaden heter Stockholm. 首都叫斯德哥尔摩。
Landet var mycket större för länge sedan. 国家很长时间以前大多了。
Finland tillhörde Sverige då. 芬兰那个时候属于瑞典。
Finland är ett eget land nu. 芬兰现在是自己的国家。
生词
svara, -de, -t, -r 回答
fråga, -de, -t, -r 问
köp|a, -te, -t, -er 买
sälja, sålde, sålt, säljer 卖
vara, var, varit, är 是
ha, hade, haft, har 有
banan, -en, -er, -erna 香蕉
gå, gick, gått, går 走
till 到
skol|a, -an, -or, -orna 学校
läs|a, -te, -t, -er 读
tidning, -en, -ar, -arna 报纸
spela, -de, -t, -r 打游戏,放音乐
schack 棋子
göra, gjorde, gjort, gör 做
igår 昨天
fotboll 足球
glass, -en, -ar, -arna 冰淇淋
go|d, -dare, -dast, -tt, -da 好吃
Sverige 瑞典
land, -et, -"er, -"erna 国家
huvudstad, -en, -"er, -"erna 首都
het|a, -te, -at, -er 名字叫
Stockholm 斯德哥尔摩(瑞典首都)
för ... sedan ... 以前
länge 长时间
Finland 芬兰
tillhör|a, -de, -t, - 属于
då 那个时候
eg|en, -et, -na 自己的
nu 现在

12-2-2007 04:34 PM 小恭族
瑞典语基本词汇= Grundläggande ord

瑞典语(svenska)的使用地区主要在瑞典、芬兰、Åland及爱沙尼亚东岸。 瑞典语是瑞典的官方语言,也是该國本土居民(7,881,000)的母语。移民人口 (1,028,000)绝大多数通晓瑞典语。瑞典语是芬兰自治省ÅlandIslands的官方语言。 芬兰本土只有6%芬兰人操瑞典语。這些芬籍瑞典人众居在沿岸及芬兰南部、西南部 地区;亦有散居其他地区。瑞典语与丹麦语及挪威语关密切,互通性颇高。 這三种语言均源自一千年前的古北欧語(OldNorse),受下日耳曼语(LowGerman) 影响。瑞典语、丹麦语、挪威Bokmål语均属东斯堪地那维亚语。对瑞典人, 挪威语比丹麦语容易明白。
基本词汇= Grundläggande ord ?
是= Ja
不是 = Nej
谢谢 = Tack?
非常感谢/很感谢= Tack så mycket
不客气 = Varsågod ?
请=Var så god; Var snäll och; Tack   
劳驾/对不起= Ursäkta
你好= Hej
再见= Hej då, Adjö
再见= Hej då 
早上好 = God morgon
下午好 = God middag   
晚上好 = God afton
晚安= God natt
我不明白/我不懂 = Jag förstår inte
这个用....语怎么讲?= Hur säger du det här på [svenska]?
你会讲....吗?= Talar ni ...
英语= Engelska   
法语= Franska   
德语= Tyska   
西班牙语= Spanska   
汉语 = Kinesiska
我 = Jag
我们 = Vi 
你 = Du
您 = Ni
你们 = Ni
他们 = de, dom   
你叫什么名字?= Vad heter du?   
很高兴遇见你= Trevligt att råkas.
你好吗?= Hur står det till? Hur mår du?   
好 = Bra
不好= Dåligt
还行 = Si så där
妻子= Fru, Hustru
丈夫= Man, Make   
女儿= Dotter

12-2-2007 04:35 PM 小恭族
儿子 = Son
妈妈 = Mamma, Mor
爸爸 = Pappa, Far
朋友 = Vän
洗手间在哪里= Var är toaletten

数字 = Räkneord
0 = noll ?
1 = ett   
2= två
3 = tre   
4 = fyra
5= fem
6 = sex   
7 = sju   
8 = åtta   
9= nio
10= tio   
11 = elva   
12 = tolv   
13 = tretton   
14= fjorton
15 = femton
16 = sexton   
17 = sjutton   
18 = arton ?
19 = nitton   
20 = tjugo
21 = tjugoett   
30 = trettio   
40 = fyrtio   
50 = femtio
60 = sextio
70 = sjuttio
80 = åttio
90 = nittio
100 = hundra
1000 = tusen ]
一百万 = miljon   

购物/用餐= Shopping/Mat och dryck l
多少钱? = Hur mycket kostar det här?   
这是什么 = Vad är det här?   
我买了 = Jag köper det.
我要买------= Jag skulle vilja köpa ... ?
你有------= Har ni ...   
你接受信用卡吗? = Tar ni kreditkort?
打开 = Öppet, Öppen   
关上 = Stängt, Stängd   
明信片 = Vykort   
邮票 = Frimärke   
一点 = Lite
许多 = Mycket, Massor
全部 = Allt
早餐 = Frukost 
午餐 = Lunch
晚餐 = Middag   
素食者 = Vegetarian   
干杯! = Skål
请结帐 = Notan tack   
面包= Bröd   
饮料= Dryck ?
咖啡= Kaffe
茶= Te
果汁= Juice
水 = Vatten ?
啤酒 = Öl   
酒 = Vin
盐 = Salt
胡椒= Peppar
肉 = Kött   
牛肉 = Nötkött, Oxkött   
猪肉 = Griskött, Fläsk ?
鱼 = Fisk
家禽 = Fågel
蔬菜 = Grönsaker
水果= Frukt
土豆= Potatis   
沙拉 = Sallad 
甜品 = Dessert, Efterrätt
冰淇淋 = Glass   

观光旅游 = Resor   
?
------在哪里? = Var är ...? Var ligger ...?
车费多少钱?= Hur mycket kostar biljetten?
票= Biljett
一张去-------的票 = En biljett till ..., tack.
你去哪里? = Vart är du på väg?   
你住在哪里? = Var bor du? ]
?
火车= Tåg   
公共汽车= Buss
地铁= Tunnelbana   
飞机场= Flygplats
火车站 = Järnvägsstation
公共汽车站 = Bussterminal   
地铁站= Tunnelbanestation
出境= Avgång   
入境 = Ankomst   
汽车租赁处= Biluthyrning
停车场 = Parkering   
旅馆= Hotell   
客房= Rum
预订= Reservation   
今晚有没有空房= Finns det något ledigt ikväll
客满= fullbokat   

12-2-2007 04:36 PM 小恭族
一些常用的瑞典文缩写

bl.a=bland annat
a.v.s=det will säga
m.m=med mera
o.s.v=ochpå vidare
p.g.a=på grund av
m.fl=med fleara
t.o.m=till och med
fr.o.m=från och med
s.k= så kallas

12-2-2007 04:39 PM 小恭族
越南语时间和日期的表达

几点了? = Mâ'y giò* rô`i nhi?


七点十三分= Ba?y giò*mu*ò*i ba


三点十五分= Ba giò* mu*ò*i la(m


三点一刻= Ba giò* mu*ò*i la(m


十一点三十分= Mu*ò*i mô.t giò* ba mu*o*i


十一点半 = Mu*ò*i mô.t giò* ru*o*~i


一点四十五分= Mô.t giò* bô'n la(m


一点四十五分 = Hai giò* kém (thiê'u) mu*ò*i la(m






日/天 = Ngày


周 = Tuâ`n


月 = Tháng


年 = Na(m




星期一 = Thú* Hai


星期二 = Thú* Ba


星期三 = Thú* Tu*


星期四 = Thú* Na(m


星期五 = Thú* Sáu


星期六 = Thú* Ba?y


星期日 = Chu? Nhâ.t








一月 = Tháng Mô.t (Giêng)


二月 = Tháng Hai


三月 = Tháng Ba


四月 = Tháng Tu*


五月 = Tháng Na(m


六月 = Tháng Sáu


七月 = Tháng Ba?y


八月 = Tháng Tám


九月 = Tháng Chín


十月 = Tháng Mu*ò*i


十一月 = Tháng Mu*ò*i Mô.t


十二月 = Tháng Mu*ò*i Hai






春天 = Mùa Xuân


夏天 = Mùa Hè (Ha.)


秋天 = Mùa Thu


冬天 = Mùa -Dông






今天 = Hôm nay


昨天 = Hôm qua


明天 = Ngày mai

生日 = Sinh nhâ.t


祝你生日快乐 = Chúc mù*ng sinh nhâ.t !

[[i] 本帖最后由 小恭族 于 12-2-2007 05:58 PM 编辑 [/i]]

12-2-2007 04:40 PM 小恭族
越南语场所的表达

邮局 = Bu*u -diê.n


博物馆 = Ba?o tàng


银行 = Ngân hàng, nhà bang


警察局 = -Dô`n ca?nh sát


医院 = Bê.nh viê.n, nhà thu*o*ng


药房 = Hiê.u thuô'c


商店 = Cu*?a hàng


餐馆 = Nhà hàng, quán an


学校 = Tru*ò*ng ho.c


教堂 = Nhà thò*


洗手间 = Nhà nghi?


街道 = -Du*ò*ng, phô'


广场 = Qua?ng tru*ò*ng


大山 = Núi


山丘 = -Dô`i


山谷 = Thung lu~ng


海洋 = -Da.i du*o*ng


湖泊 = Hô`


河流 = Sông


游泳池 = Hô` bo*i


塔 = Tháp


桥 = Câ`u

12-2-2007 04:40 PM 小恭族
越南语方向的表达

左 = Trái


右 = Pha?i


一直= Tha(?ng


上 = Lên


下 = Xuô'ng


远 = Xa


近 = Gâ`n


长 = Dài


短 = Nga('n


地图 = Ba?n ddô`


旅游问讯处 = Hu*ó*ng dâ~n du li.ch

12-2-2007 04:41 PM 小恭族
越南语观光旅游

------在哪里? = ... o*? -dâu


车费多少钱?= Giá vé là bao nhiêu


票= Vé


一张去-------的票 = Cho tôi xin mô.t vé -di ...


你去哪里? = Anh chi. -di -dâu ?


你住在哪里? = Anh chi. sô'ng o*? ddâu ?



火车= Xe lu*?a


公共汽车= Xe bus


地铁= Tàu ddiê.n ngâ`m


飞机场= Sân bay


火车站 = Ga xe lu*?a


公共汽车站 = Bê'n xe bus


地铁站= Bê'n tàu ddiê.n ngâ`m


出境= -Di, kho*? hành


入境 = -Dê'n


汽车租赁处= -Da.i ly' cho muó'n xe


停车场 = Cho^~ -dâ.u xe



旅馆= Khách sa.n, Hotel


客房= Phòng


预订= -Da(.t chô~ tru*ó*c


今晚有没有空房= Hôm nay còn phòng trô'ng không ?


客满= Hê't chô~


护照= Hô. chiê'u

12-2-2007 04:41 PM 小恭族
越南语购物/用餐

多少钱? = Cái này giá bao nhiêu?


这是什么 = Cái gì ddây?


我买了 = Tôi mua cái này.


我要买------= Tôi muô'n mua ...


你有------= Ông (bà) có ... không?


你接受信用卡吗? = Ông (bà) có lâ'y the? tín du.ng không?


打开 = Mo*? cu*?a


关上 = -Dóng cu*?a


明信片 = Bu*u a?nh, Postcard


邮票 = Tem


一点 = ít


许多 = nhiê`u


全部 = tâ't ca?, hê't






早餐 = A(n sáng


午餐 = A(n tru*a


晚餐 = A(n tô'i


素食者 = A(n chay


犹太合法食物= A(n theo Do thái giáo


干杯! = Chúc su*'c kho?e, Vô


请结帐 = Tôi muô'n tra? tiê`n




面包= Ba'nh mì


饮料= -Dô` uô'ng


咖啡= Cafe


茶= Trà


果汁= Nu*o*'c trái cây


水 = Nu*o*'c


啤酒 = Bia


酒 = Ru*o*.u


盐 = Muô'i


胡椒= Tiêu


肉 = Thi.t


牛肉 = Thi.t bò


猪肉 = Thi.t heo


鱼 = Cá


家禽 = Thi.t gà


蔬菜 = Rau


水果= Trái cây


土豆= Khoai tây


沙拉 = Salat, go?i


甜品 = Tráng miê.ng


冰淇淋 = Kem

12-2-2007 04:42 PM 小恭族
越南语数字

0 = không


1 = mô.t


2 = hai


3 = ba


4 = bô'n


5 = na(m


6 = sáu


7 = ba?y


8 = tám


9 = chín


10= mu*ò*i






11 = mu*ò*i mô.t


12 = mu*ò*i hai


13 = mu*ò*i ba


14 = mu*ò*i bô'n


15 = mu*ò*i la(m


16 = mu*ò*i sáu


17 = mu*ò*i ba?y


18 = mu*ò*i tám


19 = mu*ò*i chín


20 = hai mu*o*i


21 = hai mô't




30 = ba mu*o*i


40 = bô'n mu*o*i


50 = na(m mu*o*i


60 = sáu mu*o*i


70 = ba?y mu*o*i


80 = tám mu*o*i


90 = chín mu*o*i


100 = mô.t tra(m


1000 = mô.t ngàn


一百万 = mô.t triê.u

12-2-2007 04:42 PM 小恭族
越南语基本词汇

是= Có, Vâng, Da.


不是 = Không


谢谢 = Cám o*n


非常感谢/很感谢= Cám o*n nhie^`u


不客气 = Không có chi


请= Xin vui lòng


劳驾/对不起= Xin lo^~i


你好= Xin chào


再见= Ta.m bie^.t


再见= -Ddi nhé


早上好 = Xin chào


下午好 = Xin chào


晚上好 = Xin chào


晚安 = Chúc ngu? ngon


我不明白/我不懂 = Tôi không hiê?u


这个用....语怎么讲?= Cái này tiê'ng [Anh] nói thê' nào ?


你会讲....吗?= Anh (m) / Chi. (f) có nói tiê'ng ... không ?


英语= Anh


法语= Pháp, táy


德语= -Du*'c


西班牙语= Tây Ban Nha


汉语 = Hoa, tá`u






我 = Tôi


我们 = Chúng tôi


你 = Anh (m), Chi. (f)


您 = Ông (m), Bà (f)


你们 = Các ông (m), Các bà (f)


他们 = Ho.


你叫什么名字?= Tên anh (chi.) là gì ?


很高兴遇见你= Râ't hân ha.nh


你好吗?= Anh (chi.) có kho?e không ?


好 = Tó't


不好= Xâ'u, Không tô't


还行 = Ta.m ta.m




妻子= Vo*.


丈夫= Chô`ng


女儿= Con gái


儿子 = Con trai


妈妈 = Me., má


爸爸 = Cha, bó', ba


朋友 = Ba.n

洗手间在哪里= Nhà vê. sinh o*? ddâu ?

12-2-2007 04:43 PM 小恭族
越南语常用口语

chúc tình hữu nghị của chúng ta! 为我们的友谊干杯。
Nâng cốc ,chúc sức khoẻ! 为健康干杯。
Cạn chén! 干杯。
Chúc cốc ,chúc tác giữa hai xí nghiệp chúng ta được củng cố phát triển.
祝我们大家企业之间的合作得到巩固发展。
Tôi cũng chúc các vị tốt đẹp mãi mãi.
我也祝你谴蠹仪巴疚蘖俊?BR>làm ăn 干事业
sự nghiệp thành đạt
事业有成
mọi việc tốt lành 一帆风顺
chạm cốc 碰 杯
sức khoẻ dồi dào 身体健康
gia đình hạnh phúc 家庭幸福
Đề nghị tất cả mọi người nâng cốc chúc cho tình hữu nghị vá sự hợp tác thanh công của chung ta
为我们两地之间的友谊和我们的合作成功干杯。
Cạn chén ,chúc sức khoẻ!
为咱们的健康干杯!
Gần mực thì đen ,gần dèn thì sáng.
近朱者赤,近墨者黑
Sai một li,đi một dặm.
失之毫里,谬以千里
liều sống liều chết yêu một phen trận.
拼死拼活爱一场。
lòng tham không đáy
贪得无厌
đứng núi này trông núi nọ.
得寸进尺

12-2-2007 04:44 PM 小恭族
越语礼貌用语

Mời 請
Cảm ơn 謝謝!
Xin lỗi 對不起
Xin hỏi 請問
Anh đi nhé 請慢走
Mời dùng 請慢用
Có chuyện gì không? 有事嗎?
Không thành vấn đề! 沒有問題!
Xin đợi một chút 請稍後
Làm phiền một chút 打擾一下!
Đừng khách sáo 不客氣!
Không sao ! 沒關係!
Cảm phiền anh nha 麻煩你了
Nhờ anh nha 拜託你了
Hoan nghênh 歡迎光臨!
Cho qua 借過
Xin giúp giúm 請幫幫忙
Đây là vinh hạnh của tôi 這是我的榮幸
Cạn chén (cạn ly) 乾杯!

12-2-2007 04:46 PM 小恭族
芬兰语基本用语

芬 兰                 
Suomi

我不会说芬兰语
En puhu suomea.

中国
Kiina

你会说英语吗?
Puhutko englantia?

你好
Mitä kuuluu?

我怎么去这个地方?
Miten pääsee sinne?

早上好
Hyää huomenta.

这个多少钱?
Paljonko tämä maksaa?

对不起
Anteeksi.

你能帮我吗?
Voisitteko auttaa minua?

没关系
Ei mitä.

救命啊
Apua!!

谢谢
Kiitos.

药店
Apteekki

不客气
Ole hyvä.

机场
lento asema

我爱你
Rakastan sinua.

火车站
juna asema

我是中国人
Olen kiinalainen.

码头
satama

12-2-2007 04:47 PM 小恭族
[芬兰语]时间和日期

[IMG]http://i133.photobucket.com/albums/q65/garycao/sunhon924420063211013573622.jpg[/IMG]

12-2-2007 04:47 PM 小恭族
[芬兰语]场所

[IMG]http://i133.photobucket.com/albums/q65/garycao/sunhon67120063211095622986.jpg[/IMG]

12-2-2007 04:48 PM 小恭族
[芬兰语]方向

[IMG]http://i133.photobucket.com/albums/q65/garycao/sunhon624120063211073293384.jpg[/IMG]

页: 1 2 3 4 5 6 7 [8] 9 10 11
查看完整版本: 语言天地

请即刻就点击查看~~
海洋酒樓特備新春年菜 - 爆友下载打印可获30令吉折扣

Powered by Discuz! Archiver 5.5.0  © 2001-2006 Comsenz Inc.